Ett tag sen jag skrev nu. Mycket har hänt och jag bor nu innanför tullarna i Stockholm, spännande :)

 

har inget att göra så tänkte att ni kan få lite info om vem jag är.

 

Fanny Luna heter jag, halv latinamerikansk då pappa kommer ifrån Argentina.Uppväxt i Umeå, en stad som jag älskar. Speciellt under vintern då jag gillar att åka snowboard. Har blivit moster för ett tag sedan åt en liten grabb vid namn Neo vilket är bland det bästa som hänt den senaste tiden.. familjen är den bästa även fast jag just nu bor i Stockholm i en helt annan ort än dom. 

Jag är väldigt impulsiv av mig, folk kan nog se mig som för impulsiv. En dag när jag var 8 år bestämde jag mig helt ifrån ingenstans att jag aldrig mer ska äta kött. Idag 11 år senare står jag här fortfarande som vegetarian. Jag kan få för mig att köpa häst en dag och ha hästen i ett stall veckan efter, kan få för mig att flytta till Stockholm ena dagen och bo där två veckor senare. Kan få för mig att vilja ta körkortet inom en månad från att jag aldrig suttit i en bil, och en månad efter har jag det där körkortet i handen. Jag går alltid i tankarna att allting löser sig, jag kommer att lösa det vilket jag har lyckats bra med hitills. 

 

Jag är en doer helt enkelt och jag tycker inte om de som är en "thinker". Jag är en människa som känner, men om du har det här som dina drömmar, gör något åt det så det blir din verklighet. Kämpa för det, ingenting är omöjligt.. Alltså har jag lite svårt för de människor som drömmer så mycket men aldrig gör något åt det, utan är för bekväm i sin situtation så deras drömmar blir deras drömmar. BORING! 

Jag ser mina misstag som erfarenheter och tänker alltid "vad gjorde jag fel, vad kan jag göra bättre"

 

Av oss tre syskon i familjen är jag nog den som varit jobbigast, mest rebell och velat göra på mitt vis. Jag är väldigt envis av mig att jag till och med lyckades övertala mamma och pappa om en häst när jag var 12 samt en tungpiercing (som jag nu tagit ut) när jag var 14. Men min envishet är även en av mina största styrkor om jag använder den på rätt sätt.

 

Det jobbiga jag har är att jag tycker det är jobbigt att erkänna när någon har rätt och jag fel. Det händer inte ofta och det är något jag försöker träna på, (även fast jag alltid tycker att jag har rätt så måste jag ändå ge med mig).

 

Annars är jag en ganska obrydd människa som absolut inte tar någon skit. Jag slösar absolut inte energi på människor som inte är värda det. 

 

Min drömkille (utseendemässigt) är en utav roberts kompisar, vilket är lite kul då jag själv träffar han lite då och då och kan få sitta och spana in han under tiden ;) även fast han säkerligen tycker att jag är lite läskig så får han stå ut med det.. 

Annars har jag bara grymma människor i mitt liv vilket jag älskar, jag har fått så underbara vänner i stockholm och även fast jag saknar er alla fina i Umeå så finns ni ändå i mitt hjärta hela tiden. (Ni vet vilka ni är)